En företagare är - enligt Wikipedia "en person som är anställd av sig själv som enskild näringsidkare eller anställd i ett bolag som hon eller han äger. Många företagsledare är inte företagare utan anställda tjänstemän, utan det personliga ansvar som följer med Företagande".

En entreprenör är enligt samma Wikipedia " en person som tar en idé för en vara eller tjänst, reflekterar över risker och möjligheter, samlar ihop resurser, planerar och implementerar idén. Entreprenör är också nära sammanlänkat till begreppet innovation."

En entreprenör beskrivs således som en person som hanterar en process och en företagare är någon som anställer. Självklart blir denna jämförelse av beskrivningar aningen hårddragen, men säger ändå någonting.

Betyder orden något?

Min man, som var revisor under 70-talet brukar berätta om hur många då betraktade företagare som en person som försökte undandra sig skatt. Som revisor fick han stundom höra att hans uppdrag var att hjälpa företag med just detta. Den inställningen är ju inte helt borta, men dominerar numera inte på något sätt.

När jag började arbeta med företagarfrågor under 80-talet så upplevde jag ett mer positivt intresse, åtminstone kring behovet av export. Men det handlade ju då mest om de större industriföretagen. Men - det var under samma tid som näringslivet slog sig samman för att värna om ägandet när förslaget kom om att de fackliga organisationerna skulle bilda löntagarfonder för att överta delar av det privata näringslivet. Finns många som fortfarande minns och "firar" den 4 oktober 1983 - datumet för den stora demonstrationen.

Under slutet av 90-talet tillsattes den sk "småföretagardelegationen" för att "undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i småföretag". Detta var ett avstamp för att uppmärksamma de mindre företagen. De förslag som då kom fram var en politisk fråga som pyrde, även om det kanske inte hände så mycket. Själv har jag arbetat intensivt med detta under flera perioder i mitt liv, som chef för den näringspolitiska enheten på Näringsdepartement, på det nybildade Svenskt Näringsliv och som VD på Företagarna. Min insats blev mycket fokuserad på att framställa att bakom varje företag finns en människa, som har en idé, startar ett företag, tar personliga ekonomiska risker, arbetar mer än de flesta, anställer och möjliggör därmed för andra människor att få ett arbete men får mycket liten uppmärksamhet och uppskattning. Företag - kan bli anonymt, men en företagare är en människa.

Kanske var det därför jag - och flera med mig - började använda ordet entreprenör. Visserligen förde det på den tiden tankarna till vägarbetare, någon som bygger eller kör en grävskopa, men ordet ändrade betydelse till det som jag beskrev i början av denna text. - nämligen en innovativ företagare.

Nåväl - under 80- 90-talet hade vi haft en period av avreglering och vi fick it-hausse, börsuppgångar, finansieringsboom och - entreprenörer.

Ordet hypade - och antalet som ville bli entreprenörer bara ökade - och där är vi fortfarande.

Vad hände med företagaren?

Jag älskar riktiga entreprenörer. Dock finns det ett antal som försöker ta genvägar, som inte förstår allt det arbete som krävs för att lyckas. Men alla de förebilder som vi nu har kan inte nog prisas.

Men vad hände med småföretagaren, den som driver allt det där som vi inte kan leva utan, affärsinnehavaren, tvätten, skomakaren restaurangen, gymmet, it-konsulten, fönsterputsaren...... Jag kan fortsätta i all oändlighet. Gå bara ut på gatan och titta längs trottoaren. Hur skulle gatan se ut utan alla de företag som ligger där. Tyvärr är det idag många som tvingats till begränsade öppettider, nedläggning, permittering av medarbetare mm. Det får mig att känna sorg. Är det någon som tror att dessa företagare inte innoverar och tänker nytt? Är det egentligen någon skillnad mellan en entreprenör och en företagare? Vad tycker ni?

Låt oss tillsammans hylla entreprenören - och företagaren

Vi kan väl alla enas om hur viktiga de är, oavsett vad de kallas. Vill dock gärna framåt ge även den "vanlige" företagaren lite mer uppmärksamhet. Så häng med.

I våras hade jag bestämt mig för att dra igång min coachingverksamhet på riktigt. Kände mig otroligt motiverad då samtal mellan fyra ögon, men även i grupp, är bland det mest utvecklande jag vet. Jag investerade i en ny hemsida som beskriver mitt erbjudande, målgrupper och vem jag är. Började marknadsföra mig så smått och fick in ett antal kunder. Så kom Covid och situationen förändrades. Några kunder blev kvar, andra blev sjuka, oroliga och fick backa. Jag bestämde mig för att utnyttja tiden som blev över till att lära mig nya saker, gick en spännande onlineutbildning om inlärning, skapade marknadsföringstunnlar, spelade in filmer på IMovie etc.Hade inte tråkigt en sekund. Uppskattade att ha tid för egen personlig utveckling. Så kom sommaren. Förlamningen släppte lite, men jag höll mig ändå ifrån att träffa för många människor. Styrelsemöten, kundmöten och samtal sköttes på Zoom, Skype eller Teams. Och vi njöt av livet på landet.

Däckad i kombinerad Covid 19 och lunginflammation

Efter sommaren så låg jag i startgroparna för att ta nya tag. Men covidsituationen förvärrades och de flesta gick in i en ny karantän. Så fick min man feber och ont i kroppen. Två dagar senare var det min tur. Jag hade stigande feber som snart var uppe i närmare 40 grader. Vi fick positiva utslag på våra Covid-tester. Efter 10 dagar tog jag mig till en läkare som direktremitterade mig med ambulans till akuten. Det togs prover och lungröntgen. Det visade sig att jag förutom Covid 19 hade lunginflammation. Åkte hem med recept på antibiotika. Den fick i alla fall ner febern. Sakta men säkert blev jag bättre och nu känner jag mig i princip frisk. Dock mer andfådd än vanligt.

5 sätt att ta sig tillbaka

Lyckan över att både jag och min man kommit igenom utan några men fyller mig med energi. Hur tar jag vara på det? Perspektiven har förändrats något. Är nu ännu mer medveten om vikten av att prioritera min tid. Detta är mina bästa tips.

  1. Formulera i skrift det du verkligen vill göra, på vad du vill lägga din kunskap och dina dyrbara minuter? Troligen har inte allt förändrats, men kanske vill du engagera dig mer i något och mindre i något annat. Rensa bort det som känns mindre viktigt. Formulera även det.
  2. Utveckla kontakterna med de personer som lär dig något, hjälper dig att få nya insikter, som lyssnar till dig - på riktigt. Minska ner umgänget med människor som inte vill dig väl, inte bryr sig.
  3. Se till att du hela tiden lär dig nya saker. Du utvecklar nya banor i hjärnan som gör att du ser vägarna tydligare. Det kan vara ett nytt program på datorn, en bok i ett ämne som du aldrig förut funderat över. Lär dig fotografera eller spela piano. Vad som helst - bara det är nytt för dig.
  4. Det mesta tar längre tid än du tror. Tänk långt framåt - inte något speciellt antal år, bara framåt. Men du måste ta steg varje dag. Själv skriver jag på morgonen ner vad jag ska göra under dagen, i prioriteringsordning och tidsatt. Ingen energi under resten av dagen går då till att fundera på vad jag ska göra eller oro för att inte hinna med. Självklart kan det uppstå oförutsedda saker som gör att jag måste ändra mina planer, men det sker ändå relativt sällan. När något är avklarat prickar jag av och känner en frihet. Se till att stegen går mot det långsiktiga målet du satt - gå inte för mycket bakåt eller åt sidan.
  5. Ta hjälp av andra. Kontakta någon som kan utmana dig, ställa rätt frågor, utvidga dina gränser - och som följer upp och intresserar sig för det du gör. Bra ibland att känna en viss press.

Så fort du gör något, följer din plan, skapar rutiner och hämtar in kunskap och värdefulla relationer så börjar saker och ting att hända. Så känner jag. Då och då faller jag lite neråt och då får jag återvända till mina formulerade planer så är jag snart tillbaka. Ta varje motgång som det första steget till medgång.

Under de senaste veckorna jag haft några inbjudningar att tala under temat "min yrkeskarriär". Det är så roligt och värdefullt att fundera igenom hur det ena lett till det andra, varför jag valde en viss väg och inte en annan. I mitt fall fanns ingen plan, utan det har verkligen varit så att min väg styrts av att jag haft ögon och öron öppna för de tillfällen som flugit förbi. Nyfikenhet har fått mig att tacka ja till erbjudanden av olika sorter. Min portfölj är bred och omfattar offentliga uppdrag, flera av dem i närheten av politiken, företag/näringsliv och styrelseuppdrag. En erfarenhetsbredd som inte är så vanlig, men användbar i många sammanhang. För att koppla ihop detta till ett tydligt erbjudande så hamnar jag i utveckling av företag, andra verksamheter och styrelser i första hand utifrån ett ägarperspektiv. Läs gärna avsnittet "om mig" på hemsidan så får du mer kött på benen.

Hur gör du konkret?

Du bokar 15 minuter på min hemsida under rubriken "Boka ett samtal". Det är helt kostnadsfritt och utan några bindningar. Det syftar enbart till att du ska få en känsla för vem jag är och vice versa. Om du sedan vill pröva på mina tjänster så bestämmer vi det efter samtalet. Annars så har vi i alla fall fått ett förhoppningsvis intressant samtal.

Vad gör jag mer?

Jag planerar att lägga ut mina tips på Linkedin kring hur man kan tänka i de här frågorna. Det blir då mer övergripande. Om vi samarbetar så kommer vi att utgå ifrån precis den situation du befinner dig i. Min roll är att få dig att formulera var du är och vart du vill. Jag ställer frågor som får dig att se vägen tydligare och delar med mig av min egen erfarenhet.

Boka ett samtal nu!

Ser fram emot att tala med dig!

https://gunvorengstrom.se/kontakt/#samtal

Gå in här och lyssna till olika framtidsspaningar. Min handlar om styrelser och finns i block 2

Det talas mycket om vad en styrelse ska göra, ledamöternas ansvar, viktiga frågor att bevaka. Det ansvar som läggs på styrelser ökar hela tiden, inte minst i finansiella bolag. Vi ska kunna kvalificerat bedöma frågor runt omvärldens förändring, teknisk utveckling, centrala hållbarhetsfrågor mm. Måste medge att det gör arbetet spännande. Men här vill jag slå ett slag för vissa grundläggande uppgifter som en styrelse har, men som ofta hanteras styvmoderligt. Jag har upplevt styrelser som tar beslut om arbetsordningar, instruktioner mm men som inte följer upp, eller ännu värre struntar i att de inte följs.

Ett hållbart skal kring verksamheten

En styrelse tar antingen på det konstituerande mötet eller på det första "riktiga" mötet efter en stämma beslut om firmateckning, arbetsordning för styrelsen, instruktioner för Vd och kommittéer och policys. Ibland är de ganska långa och omständliga och då blir det en utmaning att verkligen läsa dem ordentligt. Många hoppar därför över det och tänker att de bara ska bekräftas och inte är så viktiga. Det är inte ovanligt alls att flera i styrelsen överhuvudtaget inte har läst dem. Det märks ganska tydligt. När jag kommer ny i en styrelse så lusläser jag dem, och har mer än en gång hittat att dokumenten inte hänger samman. Man har ändrat på något ställe, men har inte gjort följdändringar. Ett tips är att inte göra dem så långa, utan ha ambitionen att inte upprepa samma saker och vara tydlig. Jag har också erfarit att viktiga avtal saknas eller är urgamla och inte genomgångna på länge. Likaså att substantiella avvikelser från instruktioner, god redovisningssed inte tas på allvar. Och detta även i verksamheter som har auktoriserade revisorer.

Vid några tillfällen när jag tillträtt en operativ roll som VD har jag mött förvånade miner över att jag ägnar mig åt att studera redovisningen, att attestordning fungerar etc. Det sker ofta på ekonomichefsnivå. Vid ett tillfälle när jag tillträdde som chef för en riktigt förlustverksamhet så kollade jag alla inkommande fakturor i ett halvår. Minusposten minskade rejält bara genom den åtgärden.

Ta den styrelseroll som behöver tas

Jag är visserligen civilekonom, men att ta den där "ordentlighetsrollen" är inte helt naturligt för mig. Jag är visserligen oftast mycket noggrann, men föredrar att ligga i framkanten och fundera över affärsförnyelse och kundkontakter. Men i vissa styrelser/ledningar så är bristerna så stora att någon måste börja observera och ställa vassa frågor. Det är inte alltid populärt, men man är inte där i det syftet, utanför att ta sitt styrelseansvar. Du ska ta beslut om strategier, ledning, policys och ligga i framkant. Men du ska också utöva kontroll över att man har regler för hur verksamheten ska styras och sedan se till att de följs.

Att ha koll på ekonomin och ansvarsfrågorna är roligt

Att lära sig läsa resultat - och framförallt balansräkning är spännande. Verksamheten speglas ju i dessa sammanställningar, och de är också en källor till information om frågor man måste ta i. Så ekonomi och verksamhetsdiskussioner måste hållas ihop. Att se till att ansvarsfrågorna är tydliga är helt nödvändigt för att det dagliga ska fungera. Sammelsurium i siffror och i ansvarsfrågorna är grogrund för dåliga affärer.

Inspireras av bilden ovan - var som Buddhan

Buddhan på bilden öppnar och ger med ena handen - bidrar positivt till utvecklingen. Den andra handen sätter stopp - bidrar positivt till utvecklingen. Som styrelseledamot - Använd båda händerna!

Behöver du kunskap och coaching i styrelsefrågor?

Vänd dig till någon som har gedigen egen erfarenhet av att arbeta i styrelser. Annars får du bara teorier. Planera ett samtal med mig så kan jag berätta hur jag kan hjälpa dig.

Allt sköljde över oss så plötsligt- och många av oss stannade mitt i steget. Planerna ändrades och fokus hamnade på att skydda oss själva och våra medmänniskor från att smittas. Vi fortsatte med det vi måste, lärde oss nya digitala sätt att umgås, gjorde sådant vi inte tidigare tagit oss tid med - och lärde oss trivas rätt bra med det. Faktum är att jag någonstans fick en ny glöd när jag genomförde nätutbildningar och gjorde planer för mitt företag. Sommaren gick och jag njöt av naturen och stillheten ute på vårt landställe. Men nu är jag sugen på hösten och alla intressanta uppgifter som måste utföras.

....... och jag vill ha kontakt med dig

Du som driver ditt eget företag, som har ett ansvarsfullt uppdrag i ett företag/ organisation eller som har ett styrelseuppdrag. Du som behöver ett erfaret bollplank, som kan utmana dig, ställa rätt frågor, hjälpa dig att utvärdera och pusha dig framåt. Boka 15 minuter med mig så att vi kan se om vi är något för varandra. Det kostar inget. Du berättar för mig om dina utmaningar och jag förklarar hur jag arbetar. Och så får vi se var vi hamnar. Jag har gjort en plan för de olika stegen, inget konstigt - bara självklar. Men innehållet i stegen är de viktiga - och att det blir något gjort. Vänta inte längre - du har inget att förlora.

Hur gör du?

Gå in på min hemsida. Tryck på Planera ett samtal, boka en tid, så hörs vi. Se även till att du lägger in din mailadress vid Prenumerera på mitt Nyhetsbrev så får du ett ex i din mailbox så fort jag skrivit något.

Ser fram emot att talas vid!

Har just tillträtt som ledamot i styrelsen för den ideella föreningen FOTA - From One To Another. Verksamheten består i att ekonomiskt stötta utbildning för flickor i Kenya. Läs mer om hur organisationen i Kenya arbetar och hur du kan bidra till utveckling och demokrati på ett otroligt konkret sätt. 

Mina styrelsekollegor

FOTA grundades bland annat av Kristina Hagström Illievska, som jag träffade i en styrelse där vi båda arbetade. Vi fann varandra där både rent kompetensmässigt, och även personligt. Kristina är en person som är besjälad av det hon gör, både ändamålet och professionaliteten måste stämma med hennes värderingar. Hon skapar relationer som hon sedan knyter till sig för att arbeta mot de mål hon sätter upp. Hon är skälet till att jag nu finns i styrelsen för FOTA. 

En annan av grundarna är Elif Schmidt, som nu efter en kort tids uppehåll är tillbaka i verksamheten, ansvarig för insamlingsverksamheten. Henne ska ni kontakta om ni vill bidra ekonomiskt. Det jag ser i henne är en makalös drivkraft, generositet och humor. Ser verkligen fram emot att samarbeta med henne.

En ytterligare kvinna kompletterar fyrklövern, Lina Palmér. Hade förmånen att få sitta bredvid henne när vi hade en gemensam middag i veckan. Hon har många olika anknytningar till Kenya och kan landet och utbildningsverksamhet, erfarenhet av internationellt arbete. Känns tung och kompetent. Lärde mig så mycket om Kenya idag. Min bild är ju rätt gammal och utdaterad. Vore svårt att arbeta utan den grund som hon tillför.

Utöver dessa personer finns en hel kader med yrkesskickliga och passionerade människor som är med och arbetar ideellt för att åstadkomma något på riktigt.

En ynnest att få vara en del av detta. Bli det du också!

Innebörden av namnet

From One To Another. Från en till en annan, från oss till er, från mig till dig – och därmed tillbaka till mig. Allting handlar ju egentligen om det. Hur och vad kan vi ge varandra, hur kan jag ge till dig och hur kommer det tillbaka? Det är så det ska cirkla, det är då det blir roligt, det är så viktiga saker åstadkoms. I höst kommer inte bara själva verksamheten i FOTA att finnas i min värld utan även innebörden i själva namnet. Hur kan det prägla allt annat jag kommer att göra?

Låt det prägla även din höst!

Jag tog grönt kort i golf samma år som jag fyllde 40. Hade sett någon Scandinavian Open och visste vem Jack Nicklaus var. I övrigt var det ganska blankt. Så träffade jag min man som hade två fritidsintressen, bridge och golf. Jag bestämde mig för att lära mig ett av dem, nämligen golf. Gillar ju mer att röra på mig än att spela kort. Efter en ganska trög start började jag så småningom att träffa fler bollar än jag missade. Jag spelade och tränade och kom så småningom ner till 13 i handicap. Rätt bra, måste man ändå säga. Det var något i spelet som fascinerade mig, mer själva spelet än det sociala poängbogey-räknandet. Har ofta jämfört spelet med livet självt. Kan ju verka pretentiöst, men jag ska försöka förklara.

Filosofin med golf

Till skillnad från i livet är målet med golfspelet tydligt. Man ska ta sig runt banan med så få slag som möjligt. Sedan trasslar vi till det genom att börja utdela handicap, som gör att man vill få det att verka som om man är bättre, fast man är sämre. Men om man bortser från det så vinner den som har lägst antal slag. Till sitt förfogande har man ett antal verktyg som man måste lära sig behärska. Man ska veta vilken klubba man ska använda; ofta är det en avvägning mellan längden man vill slå, risktagande och kanske hur väl man behärskar just den klubban. När man står vid sin boll ska man besluta om hur man bäst ska ta sig till hålet, hur långt det är, om jag ska ta hänsyn till några hinder längs banan, vilken risk är jag beredd att ta osv. När jag väl bestämt mig tar jag fram den klubba jag vill ha, tar ut riktningen, ställer mig rätt till bollen, för bak klubban och genomför slaget hela vägen, utan tvekan, så att jag slutar med blicken mot målet. Börjar jag fundera om klubban är rätt, hur svingen ska se ut, tänker mer på hindret än på målet så går det oftast snett. När jag väl vet vart jag ska och bestämt hur jag ska göra så måste det ske utan tveksamhet. Självklart missar man ändå, men så fort man fegar så är det nästa garanterat ett missat slag. Det är det jag gillar med spelet golf - målet är tydligt, man måste göra ett antal val, ta ett antal beslut innan man slår, men när man tagit dem så genomför man hela vägen. Jag vet inte hur många gånger jag misslyckats för att jag börjar tveka i genomförandet.

Sätt ditt mål, bestäm dig för vad du ska göra - och genomför

Under våren och första delen av sommaren ägnade jag mycket tid åt att fundera över vad jag tycker är roligt och tror att jag kan genomföra på ett bra sätt. Jag har arbetat med företagande och styrelser i ca 35 år. Känner att jag har kunskap och erfarenhet som jag kan vidareförmedla till andra. Strukturerade därför affärsidén för min verksamhet kring detta. Sedan fick jag professionell hjälp med att utforma min hemsida och en metod för online-marknadsföring. Hemsidan har varit uppe ett tag och jag har börjat arbeta med kunder. Nu sätter jag igång med marknadsföringen så håll ögonen öppna. Och egentligen anknyter hela mitt arbetssätt kring just det jag beskrev om golfen ovan. Självklart börjar du i utgångsläget - var befinner du dig idag. Sedan beslutar du vart du vill du nå, identifiera aktiviteter, genomför, utvärderar, justerar. Och så upprepar du denna process. Att göra det tillsammans med någon underlättar arbetet. Du har någon som kan hjälpa till att formulera frågeställningarna, identifiera konkreta aktiviteter, hjälpa till att utvärdera och framförallt hålla trycket uppe. Det är det jag vill bidra med.

Detta är PRECIS vad jag behöver

Fick för en timme sedan ett mail från en av mina kunder med budskapet "detta är PRECIS vad jag behöver". Gläder mig åt feedbacken och lyder mina egna råd. Håller blicken på målet och genomför det jag bestämt. Får mig verkligen att se fram emot hösten. Välkommen att boka en tid på min hemsida så ser vi om vi kan göra något tillsammans.

Att fråga är viktigare än att hela tiden prata - åtminstone för en själv. Varför ödsla tid på sådant jag redan vet när den skulle kunna användas till att lära sig något som jag inte kan eller förstår? Svaret man får berättar också en hel del om den jag samtalar med och gör att jag kan bli mer relevant när det är min tur att komma med en replik. Ändå så utvecklas nästan alla samtal till monologer, antingen talar en av personerna och den andra lyssnar förstrött, nickar lite och letar samtidigt efter någon annan att tillbringa sin tid med. Eller så bidar man sin tid, hittar en paus i svadan och återgäldar med motsvarande monolog. Minns ni en krönikör i DN för ett par år sedan som berättade om att hon i princip aldrig får en fråga från sin kavaljer vid ett middagsbord? Har tänkt en hel del på det. Visst händer det även mig, men jag brukar vara mer påflugen. Får jag ingen fråga som tränger jag mig in, åtminstone som en aktiv frågeställare.

Vad arbetar du med? Vad gör du på semestern?

Om vi ändå ställer en fråga så blir det en "vadfråga". Vad arbetar du med? Vad gör du när du är ledig? För en del är det lätt, det är tydligt vad man gör, var man arbetar, vad man har för position. Men för andra är det svårare - skrev en del om det i mitt förra blogginlägg. För oss som är "mångsysslare" så kan det vara svårt att veta vad av det jag gör som kan vara intressant för lyssnaren. Och hur ska jag berätta? Ska jag ta en övergripande perspektiv, eller en berättelse ur verkligheten? Svaret på vadfrågan kan bli intressant, men är oftast ganska opersonligt och stereotypt.

Testa att fråga varför

Detta är ju inte nytt. Vi har hört det ett tag. Vi måste berätta om varför vi finns, varför vi gör det vi gör. Då handlar det oftast om vår företagsvision, när vi vill intressera kunder, potentiella medarbetare, investorer. Och det är ju rätt. Det säger mycket mer om just mig som person, om oss som företag. Ändå ställer vi nästan aldrig den frågan. Jag kom att tänka på det när jag - så här i sommartider - hittade en bok som jag köpte för några år sedan "Att lära sig själv att leva" av Joan Didion. Boken är ett urval av hennes artiklar. Så här skriver hon i sitt förord "Var och en av de här artiklarna var ett jobb, ett utfört hantverk, men de var också, det inser jag nu, en lektion i den sortens liv jag höll på att lära mig själv att leva........Så här i efterhand visste jag redan från början hur man skriver. Det jag lärde av de här artiklarna var varför." Meningen fastnade i mitt huvud. Så ställ inte bara frågan varför till människor runt dig, börja med dig själv.

Så varför skriver jag här?

Tankarna flyger och far i mitt huvud. Ibland känns de tydliga och självklara, ibland vet jag varken ut eller in. Har under senare år ofta varit tacksam över att jag slipper ha ett jobb som kräver en genomtänkt åsikt i många olika frågor. Att ibland kunna säga det här är svårt, jag vet faktiskt inte. Men ofta känner jag lust att formulera mig för att bli klarare över vad jag känner är viktigt och varför. Eller åtminstone skriva ner det jag undrar över så att åtminstone det blir klarare. Vem mår bättre av att jag skriver en blogg och delar med mig till omvärlden? Ja, jag själv tycker det känns kul att sitta ner och skriva. Och det är roligare om någon läser och kommenterar än om de ska hittas ihopskrynklade för mina barn att rensa när jag inte längre finns. Mina föräldrar skrev otroligt mycket brev till varandra och omvärlden. Kommer aldrig att hinna läsa alla dem, men då och då tittar jag på några av dem och förstår lite mer av deras liv. Och därmed också av mitt. Och så vill jag väl lämna några ringar på vattnet.

Idag är mantrat "du ska vara nischad", du ska vara specialist på en fråga och du ska vända dig till en smal målgrupp som efterfrågar just denna specialistkunskap. Jag erkänner att jag känt mig attraherad av detta budskap, men är det verkligen alltid rätt? Jag har många gånger sagt att det vore skönt att vara controller eller HR-person - så lätt att förklara, alla begriper vad du kan. Egentligen handlar det om att du ägnat större delen av ditt yrkesliv åt samma sorts frågor, som självklart gett dig en kunskap om just det. Kan vara en styrka, men i vissa roller också en svaghet.

Vad gör man om man fyllt sin karriär med mångfald?

Själv har jag inte valt att nischa mig. Min nyfikenhet att tagit mig in i många olika typer av verksamheter och roller. Efter att ha studerat på Handelshögskolan, vilket i sig var en slump då jag knappt kände till att den fanns, så hamnade jag på en ekonomiavdelning där jag lärde mig de basala rutinerna som attester, kontering etc. En kunskap som jag värderat högt genom hela karriären. Noggrannhet och koll på siffrorna har varit en tillgång i alla mina uppdrag. Utan att upprepa hela min cv så har jag hunnit med att lära mig samhällets funktionssätt under mina år i regeringskansliet och som landshövding, opinionsbildning i företagsfrågor på ledande nivå innebärande bland annat kunskap om företagande, argumentation, och mediahantering, ledarskap inom små och medelstora organisationer, driva egen verksamhet och betydande branschinsikter, inte minst genom alla styrelseuppdrag. Kort sagt - jag är bred. Det är min styrka. Har sett det mesta och kan placera in händelser i olika sammanhang, utnyttja erfarenhet och breda kontaktytor. Mycket värdefullt, säger de flesta. Men ändå! Man ska vara nischad. Då är min fråga kan det vara en nisch att vara bred? Det går ju ändå så att de flesta har varit på ungefär likande arbetsplatser hela sitt liv. Så min bredd kanske är rätt unik?

När vill du möta en specialist och när vill du möta bredd?

Kan det vara så att olika situationer kräver olika kompetenser? Om jag i förväg vet att jag vill ha lösning på en ganska speciell fråga, jag behöver någon med detaljkunskap i tex skatter eller redovisning då vill man ha en specialist. Men om jag är lite mer osäker på vilken väg jag ska ta, det finns en rad olika alternativ så kanske det är mer värdefullt att möta någon som kan se olika vägar, som kan analysera situationen utifrån ditt perspektiv snarare än utifrån det jag är specialist på.

Skillnad på konsult, VD eller styrelseledamot?

Så här tänker jag. Om du har ett företag som levererar tjänster till andra företag eller privatpersoner så är det bra om du är specialiserad på just det du levererar, men bör ha tillräcklig bredd för att se olika typer av användningar och applikationer. Om du konsultar i frågor som ledarskap, affärsutveckling, coachar så är det en klar fördel om du har en bredare erfarenhet av olika typer av verksamheter och själv upplevt både framgång och motgång. Ska du vara VD bör du ha insikt i själva verksamheten som du ska leda, men också i andra branscher, ekonomi, sälj, medarbetarutveckling etc. Du måste kunna blicka över en helhet och får inte vara för enkelspårig. Detsamma gäller en styrelseledamot. Som sådan ska man kunna bidra till den strategiska helheten och får inte bli en "enfrågeperson". Sedan skadar det ju självklart inte om man kan kombinera detta med någon specialkunskap. Tycker alltför ofta att man rekryterar personer som tidigare gjort samma eller liknande saker när det som krävs kanske är att hitta logiker och affärsmodeller från andra typer av verksamheter, eller helt nya. Riskminimering brukar det kallas. Men vilken typ av tänkande innebär störst risk?

Hur resonerar du kring detta?

Kommentera gärna nedanför bloggen eller höra av dig på annat sätt.

REFERENSER

"Du har tydligt inför alla möten lyssnat in vad jag behövt hjälp med och sedan tydligt strukturerat gått igenom de punkterna under våra sessioner och sedan direkt efter följt upp med en summering och nästa steg. Dessa sessioner har verkligen underlättat för mig i min roll som styrelseordförande och gett mig större självförtroende. Jag har känt en trygghet att öppet kunna ta upp alla mina frågor och funderingar och hur man ska hantera olika situationer. Jag har också känt att inga frågor har varit dumma. Jag upplever att du alltid är påläst inför våra möten vilket gör dem effektiva. Jag kan varmt rekommendera dig och du var värd varenda krona!"
- Elif Schmidt Styrelseordförande Solideq Group, VD Oxceed

REFERENSER

"Du har tydligt inför alla möten lyssnat in vad jag behövt hjälp med och sedan tydligt strukturerat gått igenom de punkterna under våra sessioner och sedan direkt efter följt upp med en summering och nästa steg. Dessa sessioner har verkligen underlättat för mig i min roll som styrelseordförande och gett mig större självförtroende. Jag har känt en trygghet att öppet kunna ta upp alla mina frågor och funderingar och hur man ska hantera olika situationer. Jag har också känt att inga frågor har varit dumma. Jag upplever att du alltid är påläst inför våra möten vilket gör dem effektiva. Jag kan varmt rekommendera dig och du var värd varenda krona!"
- Elif Schmidt Styrelseordförande Solideq Group, VD Oxceed

KONTAKTA MIG

Gunvor Engström AB

ANSLUT MIG

© 2021 Gunvor Engström AB. All Rights Reserved. Site built by: Pete Kremer - PK Solutions

Anslut mig: